Socker och fett
Socker
Ett vanligt ämne att prata om när det kommer till kost är socker. Att socker är dåligt är en vanlig åsikt. Men är allt socker dåligt socker? Precis som det finns bra och dåliga fetter, finns det också bra och dåligt socker. Jag vill vara tydlig med att kolhydrater är något bryts ner till socker, det krävs bara lite mer för kroppen att "smälta maten" och omvandla det till socker. Läser du på en förpackning med t.ex. ris så kommer det stå att den innehåller en hel del kolhydrater, men inga sockerarter. Medans om du läser på honung är det bara sockerarter. I slutändan blir alltså båda sockerarter. Jag kommer skriva socker och inte kolhydrater i texten. Bara så vi har den saken utredd.
Våra mest fundamentala saker är att få i oss är socker, mineraler och vitaminer. Socker och näringsämnen tas upp av våran lever för lagring, ompaketering och distribuering till kroppens olika organ och system. Tillsammans med blodsockret följer näringsämnena ut i blodomloppet och med hjälp av insulin kan det ta sig in i kroppens alla celler. Det lagrade sockret i levern finns som reserver för reglering av blodsocker vid behov.
Levern måste få socker för att orka i sitt jobb att analysera och rena blodet. Sen är hjärnan och nervsystemet helt beroende av socker och mineraler för att kunna fungera.
Det sockret som finns i t.ex. frukt innehåller vitaminer, mineraler, antivirala och antibakteriella ämnen. Det industriella vita sockret är "tomma kalorier" (inga näringsämnen) som urlakar våran hälsa. Därför är det viktigt att skilja på industriellt vitt processat socker som t.ex. godis gentemot socker från naturliga råvaror. Med andra ord ska din mat bestå av naturliga råvaror, inte mat som gått igenom en industriell process. Bra exempel är potatis, frukt, bär, rotfrukter, ärtor, quinoa, kikärtor, havregryn, hirs. Det är i framförallt frukt och grönt som antivirala och antibakteriella ämnen finns! Läs mer i fliken "frukt och grönt".
För att sätta det här lite i perspektiv kan man kolla på personer som är inlagda i sjukhus under lång tid och dessutom inte kan äta. Dom sätts på dropp. Dropp som består av glukos och elektrolyter, med andra ord socker och mineraler. Utan dropp hade kroppen och framförallt hjärnan inte kunna fungera. Det är alltså den mest fundamentala energikällan vi behöver.
Ibland får man höra att hjärnan består av väldigt mycket fett och därför är det bra att äta mycket fett. Vi är kolhydratbaserade varelser med kolhydratbaserade organ, hjärnan är inget undantag. Precis som man kan få fettlever kan man få ansamlingar av fett i hjärnan, vilket inte fyller en bra funktion. Vi behöver fortfarande få i oss fett, men i betydligt mindre mängd än vad dom flesta äter i dagens samhälle. Då helst bra fetter dessutom.
Fett
Vart det krockar lite är när vi ständigt äter kolhydrater blandat med fett i princip vid varje måltid. Fettet i blodet lägger sig i vägen och gör det svårare för blodsockret att nå sin destination. Detta kan ibland påverka att vi under dagen känner ständig hunger och ibland kraftigt sockersug när sockret inte kommer fram som det ska. Det här är också den största anledningen till att vi utvecklar diabetes typ II. Kroppen behöver pumpa ut mer insulin för att nå fram till blodsockret bland allt fett som blockerar och det leder till slut till att bukspottkörteln försvagas och insulinresistens uppstår. (Värt att notera är att frukt inte påverkar blodsockret negativt utan istället hjälper kroppen att reglera blodsockret.)
Andra saker som sker med mycket fettintag under livets gång är åderförfettning, som kan skapa både högre blodtryck och plack i ådror. Och vi kan inte nämna fett utan att dra in fettlever i det hela, det låter logiskt att fett blir till fett? Även om det dåliga sockret också kan påverka levern negativt så är det framförallt det höga fettintaget som är den största boven.
Konstant fettintag försvårar dessutom syresättningen av kroppen, och framför allt levern och hjärnan i sitt stora arbete. Syresättning är en annan fundamental sten som kroppen använder i kampen mot olika typer av patogener (virus och bakterier) i kroppen. Mycket syre i kroppen skapar också en miljö där patogener inte trivs (blir bättre pH-värde) och mindre fettintag tillsammans med andningsövningar dagligen kan därför göra att man bättrar symtom från ett flertal olika virusrelaterade och bakterierelaterade sjukdomar. Det är också en bra grej att regelbundet motionera för att få syresättande blodcirkulation i kroppen.
Vi behöver få i oss 15-20 % fett av vårt totala kaloriintag på en dag, då helst bra fetter som finns i t.ex. avokado, olivolja, kokosolja, nötter och fröer.
Exempel på en kvinna som är 50 år gammal, 165 lång och väger 70 kg som inte tränar ska äta ungefär 1600 kalorier per dag för att hålla samma vikt. Då blir 20 % 320 kalorier. Vilket skulle motsvara ungefär en avokado, en matsked olivolja och en knapp näve nötter och frön. Verkligheten ser ofta annorlunda ut då dom flesta äter mycket kött, dricker mjölk, äter ost, äter fil eller yoghurt, äter ägg, äter feta såser till maten, överdriver olja i sallader, snabbmat, glass, chips o.s.v. Då känns det heller inte lika konstigt att många äldre tar blodförtunnande mediciner och att hjärt-kärlsjukdomar är dominerande bland dödsfall runt om i världen (även om det finns andra faktorer också).
Vill man börja göra en omställning så kan man till en början försöka dra ner på köttintag, göra tunnare såser, minska feta mejeriprodukter och minska saltintag. Överdrivet saltintag försvårar nedbrytning av fettceller.
Som ett sista tillägg är fläskkött det kött som hanteras sämst i
kroppen. Det tar 12-16 timmar för kroppen att hantera fettet från fläsk efter
intag. Vilket betyder att du bör undvika fläsk så mycket det går. Till skillnad
från annat kött som tar 3-6 timmar. Fett från växtriket tar 1-3 timmar att
hantera i kroppen vilket såklart blir en mycket mindre belastning än fläskkött.